Karl-Erik Tallmo,
artikelregister
På 80-talet började det florera mängder av s.k. e-zines (electronic magazines) på anslagstavlor på Internet eller på fristående BBS:er, liksom på kommersiella nätverk av typen Compuserve och America Online. De var enkla, ofta i rent ASCII-format, och det var oftast fritt att sprida dem vidare - vem som helst kunde ladda upp dem på sin egen server och tillhandahålla dem därifrån. Här fanns e-zines för hackers som exv. CDC (Cult of the Dead Cow, startad 1984), Phrack, och andra datororienterade publikationer som CUD (Computer Underground Digest), den mer rumsrena TidBIts för Macanvändare och många andra mer generella som MOOSE och MiLK. Många av de här tidskrifterna fanns också att tillgå på diskett, för dem som inte hade modem eller annan datakommunikation.
När World Wide Web började spinnas omkring år 1993, bildsattes och färglades den tidigare så grå ASCII-världen på Internet, och då flyttade förstås många tidskrifter och zines dit. Poesimagasinen och de litterära tidskrifterna var faktiskt tidigt ute här, t.ex. Athene (som sedermera bytte namn till Intertext1), Cyberkind, Morpo Review2 och Grist3 (som var och är en ojämn avläggare till 60-talsmagasinet med samma namn, där folk som Allen Ginsberg och Frank O'Hara medverkade. Sf-tidskrifterna var också tidigt ute med flaggskeppet Quanta4 och Omphalos.5 Sedan började så smått en del konventionella tidningar och tidskrifter lägga ut åtminstone en del av sitt material på Nätet. Först hade tidningar som Forbes6 eller Newsweek7 funnits som betaltjänster på exv. Compuserve, men nu lade man ut delar av sitt textmaterial gratis på Internet. I Sverige var Aftonbladet/Kultur tidigt ute på nätet, något år innan hela Aftonbladet8 kom i webbupplaga. Min egen The Art Bin9 kom nog därnäst, första numret publicerades i april 1995.
När jag startade The Art Bin fanns det inte så många bra renodlade kulturtidskrifter på Nätet - så det var en av anledningarna till att jag inte kunde låta bli att ge mig in i branschen. En av de få som då höll hög kvalitet var CTheory,10 som finns fortfarande och utges av the Dean of Arts and Science och Department of Political Science vid Concordia University i Montreal. Redaktörer är Arthur och Marilouise Kroker, och de har ett antal namnkunniga redaktionella rådgivare, som Jean Baudrillard, Bruce Sterling, Siegfried Zielinski, konstnären Stelarc, m. fl. Vid den här tiden fanns också redan Postmodern Culture,11 en mycket ambitiös skrift som numera utges av Johns Hopkins University Press tillsammans med North Carolina State University, Kent State University och University of Virginia. I senaste numret diskuteras bl.a. hur vi kartlägger vår nya rumsuppfattning i cyberepoken, man ställer ett Utopia mot ett zeninspirerat "Mutopia".
De här två flaggskeppen är dock inte alls så ensamma på området i dag som för bara tre år sedan. Det finns mängder av kulturtidskrifter. I Sverige finns t.ex. klassiska Ord & Bild12 i webbupplaga (nyligen laddade man förresten upp det allra första numret från 1892) och likaså FiB/Kulturfront.13 På Bibliotekshögskolan i Borås ger man ut en mycket läsvärd tidskrift som heter Human IT,14 med ofta ganska teoretiskt avancerade uppsatser om exv. elektronisk publicering, dess möjligheter och problem.
KB har en lista15 över de svenska elektroniska tidskrifterna. I början av februari 1998 omfattade den 221 titlar. Kriteriet för att en e-tidskrift ska tas med i listan är att den 1) innehåller redaktionellt material 2) har en egen titel 3) uppdateras kontinuerligt eller har numrering i någon form 4) inte är en renodlad hemsida. Med tanke på hur snabbt gränserna håller på att upplösas mellan det privata och det offentliga och mellan det hobbybetonade och det professionella, så kommer den definitionen troligen inte att hålla så länge.
Från just biblioteks- eller arkivsynpunkt finns det en del svårigheter med elektronisk periodica. Här finns förstås samma bevarandeproblematik som för övriga elektroniska filer, men dessutom är det ofta svårt att fastställa vad som egentligen är ett nummer, eftersom man kan ändra i en offentliggjord publikation efter publiceringsdatum. Oerhört flexibelt och praktiskt naturligtvis, men det skapar också nya autenticitets- och identitetsproblem.
Några internationella e-magasin värda att nämna är t.ex. det berömda Salon Magazine,16 en fräck allmänkulturell och politisk publikation, med ämnen från Woody Allen och Elvis till Bruno Bettelheim, Margaret Atwood och libertarianer, och den likaledes urbant eleganta kusinen Feed.17 I Nerve18 kan man läsa exv. Norman Mailers essä om pornografi.
Multimediaförlaget Voyager har ett par publikationer, Grand Street,19 där bl.a. John Waters och Dennis Hopper medverkar, samt The Paris Review,20 en internationell litterär kvartalstidskrift, som funnits i drygt femtio år. Man får här en del prov från den tryckta upplagan.
Om skrivande kan man läsa i Node 9,21 en rätt avancerad tidskrift om skrivande och teknologi, utgiven i Freiburg. Om i synnerhet skrivandets problem kan man läsa i Writer's Block.22
Den unge finländaren Jukka Lehmus startade för flera år sedan ett nätverk för faxkonst, övergick sedan till e-post och finns nu på WWW med sin "organisation" Cyanobacteria International och tidskriften Glossolalia.23 Den är mycket ojämn, men här finns verkliga guldklimpar av teknomodernistiskt välciselerad surrealism som gör att man förlåter allt annat.
Teknologins roll i kulturen filosoferar ju de flesta över i dag, och tidskriften Speed24 tar ofta upp sådana ämnen. Senaste numret innehåller bl.a. artiklar om Paul Virilio och om olyckan som indicium, med referenser till bl.a. J.G. Ballard.
En gammal klassiker som New York Review of Books25 finns sedan en tid på Nätet. Redaktionen planerar att lägga upp hela sitt arkiv med 34 årgångars utgivning. En webbplats som verkligen är värd ett besök.
De akademiska tidskrifterna har förstås funnits på Nätet länge, om än lite i bakgrunden. Nu tycks de öka i antal, eftersom många som hittills tryckts nu övergår till att bara ges ut elektroniskt. En bra översikt finns på Scholarly Journals Distributed Via the WWW,26 där man t.ex. kan hitta Journal of Memetics - Evolutionary Models of Information Transmission.27 Ett par andra ambitiösa akademiska tidskrifter är Renaissance Forum,28 som utges vid University of Hull och Early Modern Literary Studies: A Journal of Sixteenth- and Seventeenth-Century English Literature,29 utgiven vid University of British Columbia. I den statsvetenskapliga tidskriften Humanitas,30 som ges ut i Washington, sammanställer bl.a. svensken Claes G Ryn tillsammans med Joseph Baldacchino intressant läsning om den västerländska demokratins problem.
Vad som är en tidskrift eller bara en webbplats som då och då uppdateras med delvis nytt material (t.ex. dagens dikt eller dagens skämtteckning) är en annan gräns som blir alltmer flytande. Och vad ska man egentligen säga om ett ställe som Word?31 En oerhört fantasifull, utmanande och egenartad skapelse av redaktören Marisa Bowe och art directorn Yoshi Sodeoka.
Traditionella tidskrifter som Times, Business Week, Economist eller Newsweek har funnits ett tag med sina webbupplagor. Till en början såg de ut som tidskrifter även på nätet, med en typisk omslagssida, men allt eftersom de fått konkurrens av mera oortodoxa nyhetstjänster som c|net,32 Yahoo33 eller BBC,34 där man helt enkelt söker efter texter i en databas, har även dessa hävdvunna publikationer tappat alltmer av tidskriftsmetaforen när det gäller det grafiska utförandet på skärmen. Man kan nog förutspå att exemplet BBC eller CNN35 kommer att utvecklas ytterligare de närmaste åren, så att medieföretagen inte självklart profilerar sig som tidningsutgivare eller radio- och TV-stationer längre, utan i stället förmedlar information och väljer medium efter vad budskapet kräver - allt förmedlat digitalt via Internet eller något liknande nätverk.
Microsoft är ju rätt kritiserat i dessa dagar, men deras satsning i publicistbranschen, som heter Slate,36 är faktiskt ganska läsvärd. JournalX37 heter ett annat magasin som sysslar med politiska kommentarer, noveller och recensioner av allt från dataspel till film.
Att Playboy och dylika tidskrifter finns på Nätet är ju välkänt, men dam- och modetidningar förekommer också, Elle och Vogue38 finns på WWW sedan ett tag, men också en del nya, som t.ex. Lumiere Magazine.39
Naturligtvis finns det sådana mängder av tidskrifter på Nätet att här bara kan nämnas några axplock. Den som vill botanisera vidare kan uppsöka några av de stora tidskriftsöversikter som finns. När det gäller de svenska har redan KB:s lista nämnts. Nikos Markovits40 har också en.
Den kanske mest klassiska katalogen är John Labovitz E-zine-list.41 Den är mycket ambitiös, sökbar på nyckelord och uppdateras och rensas månatligen. Association of Research Libraries42 har också en, som borde vara lika uppdaterad men som tyvärr inehåller rätt mycket föråldrade uppgifter. Yahoos avdelning för tidskrifter43 är förstås också en självklar startpunkt. Det kan även vara värt att kika på eZines Database,44 som är något av en knutpunkt för zine-redaktörer. Härifrån distribueras bland annat en diskussionslista för e-zineutgivare.
Slutligen bör man kanske nämna Electronic Newsstand,45 en elektronisk tidningskiosk på Nätet, som funnits några år och som saluför ungefär 3 000 olika tidskrifter. Här finns dels länkar till olika magasin på Nätet, men också en del gratisläsning ur tryckta tidskrifter som man också kan prenumerera på här till specialpris.
Hur länge gratistidningarna kommer att fortsätta vara gratis är frågan, eftersom man inom de flesta mera seriösa projekt bara väntar på att överföringar av s.k. mikrobetalningar ska bli möjligt. Enstaka artiklar inom en publikation kan då prissättas för sig, förhoppningsvis just med ett mikrobelopp.
Karl-Erik Tallmo
1 Se http://www.intertext.com/Zines/InterText/
2 Numera på WWW på http://morpo.com/
3 Se http://www.thing.net/~grist/page1.htm
4 Se http://www.etext.org/Zines/Quanta/
5 Senast kända adress sedan tidskriften började ges ut på WWW var http://thule.mt.cs.cmu.edu:8001/sf-clearing-house/zines/omphalos/
6 Se http://www.forbes.com/asp/redir.asp?/forbes/current/
7 Se http://www.newsweek.com/
8 Se http://www.aftonbladet.se/
9 Se http://art-bin.com
10 Se http://english-www.hss.cmu.edu/ctheory/
11 Se http://jefferson.village.virginia.edu/pmc/contents.all.html
12 Se http://www.tidskriftenordobild.se/
13 Se http://www.fib.se/
14 Den ges ut såväl i tryck som på WWW (http://www.hb.se/bhs/ith/humanit.htm).
15 Se http://www.kb.se/nbp/el-per.htm
16 Se http://www.salonmagazine.com
17 Se http://www.feedmag.com/
18 Se http://www.nervemag.com/
19 Se http://www.voyagerco.com/gs/
20 Se http://www.voyagerco.com/PR/index.html
21 Se http://node9.phil3.uni-freiburg.de/
22 Se http://www.niva.com/writblok/
23 Se http://www.thing.net/~grist/homecyan.htm
24 Se http://tunisia.sdc.ucsb.edu/speed/speedSTD.html
25 Se http://www.nybooks.com/nyrev/index.html
26 Se http://info.lib.uh.edu/wj/webjour.html
27 Se http://www.cpm.mmu.ac.uk/jom-emit/
28 Se http://www.hull.ac.uk/Hull/EL_Web/renforum/
29 Se http://unixg.ubc.ca:7001/0/e-sources/emls/emlshome.html
30 Se http://nhumanities.org/hum.htm
31 Se http://www.word.com/index.html
32 Se http://www.news.com/
33 Se http://www.yahoo.com/headlines/
34 BBC News finns på http://news.bbc.co.uk/
35 Se http://cnn.com
36 Se http://www.slate.com/
37 Se http://www.journalx.com/
38 http://www.elle.com/ respektive http://www.vogue.com/
39 Se http://www.lumiere.com/
40 Se http://www.svenska-sidor.com/media/
41 Se http://www.meer.net/~johnl/e-zine-list/
42 Se http://www.arl.org/scomm/edir/6th/a.html
43 Se http://www.yahoo.com/News/Magazines/
44 Se http://www.DOMINIS.com/Zines/
45 Se http://www.enews.com/