Karl-Erik Tallmo,
artikelregister
Vägvisare får sällan den ära de förtjänar, men det har funnits många hjältar i det fördolda som hjälpt världens vetgiriga på traven genom att hålla ordning på vetandet: Alexander Aetolus som katalogiserade tragedier i Alexandria, Pierre Dupuy som gjorde den första förteckningen av Ludvig XIV:s arkiv och bibliotek, Thomas Dibdin som kartlade Lord Spencers bibliotek, Herbert Putnam som gjorde det amerikanska kongressbiblioteket till något mycket mer än kongressens referensinstitution. I Sverige är nog Gustaf Klemming den mest namnkunnige. Han var Kungliga Bibliotekets chef när samlingarna flyttades från Slottet till lokalerna i Humlegården 1878. Klemming skilde ut den svenska litteraturen från den utländska i KB:s bokbestånd och påbörjade också arbetet med en förteckning av det äldsta svenska trycket.
Man skiljer på bibliografier, som förtecknar utgivna böcker inom vissa ämnesområden eller på vissa språk, och kataloger, som oftast redovisar beståndet i ett visst bibliotek.
Den bibliografiska systematiken var i äldre tider tämligen enkel.
Julius Caesars bibliotekarie Marcus Terentius Varro skilde helt enkelt mellan trivium och quadrivium, och i 600-talets Kina delade Wei Cheng in Suidynastins officiella bibliografi i kategorierna konfucianska klassiker, historiska urkunder, filosofiska skrifter samt diverse.
Vid mitten av 1500-talet föresatte sig läkaren och biologen Konrad Gesner, från det zwinglianska Zürich, att förteckna allt som skrivits på latin, grekiska och hebreiska i sin Bibliotheca universalis. I huvudsak ordnade han verken alafabetiskt efter författarnamn. Gesner var även en av historiens första kända bergsbestigare - troligen ett lämpligt sinnelag när man skall katalogisera världslitteraturen.
Först under senare delen av 1800-talet började man på allvar katalogisera systematiskt och en mängd metoder lanserades, baserade på bokstavskombinationer eller decimaltal.
En av de mera fantasieggande idéerna kom från den indiske bibliotekarien S. R. Ranganathan, som på 1930-talet uppfann en sorts aspektsystem för hantering av hybridämnen och underdiscipliner. Dessa relaterades till abstrakter som personlighet, energi, materia, rymd och tid. Ranganathans aspekter har influerat mera vedertagna klassifikatonssystem som Deweys decimalsystem, Universal och Bliss.
På 60-talet började biblioteken datoriseras världen runt. Det är naturligtvis oerhört mycket enklare att hålla ordning på accessionerna i en fritt expanderbar databas, jämfört med kartotek, för att inte tala om äldre tiders kataloger som utgjordes av liggare, där man fick lämna plats för väntade nyförvärv eller lägga in lösa lappar.
I Virginia i USA har förresten den här sysslan nu återförts till de verkliga pionjärerna. Benediktinermunkar för in katalogkort i databaser vid Johns Hopkins och Yales bibliotek. Munkarnas företag heter förstås - The Electronic Scriptorium Inc.
Grunden till en nationalbibliografi i Sverige lades i viss mening redan 1661, då en kansliförordning stipulerade att Kungliga Biblioteket skulle få ett exemplar av varje skrift som trycktes i landet. Men en verklig katalogisering påbörjades inte förrän 1862. Det samtida utgångsmaterialet var bl a Bokhandelns årskatalog och de tätare bulletiner om utgivningen som publicerades i Svensk bokhandelstidning. Gustaf Klemming började arbeta med en retroaktiv katalog över utgivningen fram till år 1600. Mycket av hans arbete omstrukturerades och utvidgades senare av två av hans efterträdare, Erik Dahlgren och Isak Collijn.
KB har sedan 1953 ansvaret för nationalbibliografin. Svensk bokförteckning utges årligen och kumuleras i fem- eller tioårsperioder till Svensk bokkatalog. I dag är faktiskt den mesta bokutgivningen från 1400-talet och till i dag katalogiserad. Periodica, kartor och musikalier är mera fläckvis registrerat. (Den äldsta boken är för övrigt Dyalogus creaturarum moralizatus, en sedelärande berättelse om djur, utgiven i Stockholm 1484.)
I mitten av 1970-talet började man datorisera arbetet med nationalbibliografin, och databasen Libris kom igång 1976. I Libris registreras alla tryck en gång, och ungefär 70 forskningsbibliotek ute i landet lägger sedan in uppgifter om lokala förvärv. Man kan alltså direkt se vilka bibliotek som har en viss bok eller skrift. Samarbete mellan bibliotek är förstås en lysande idé. 1901 var Library of Congress först i världen med att dela med sig av sin katalog till andra.
Under de två decennier Libris har existerat, har man hunnit föra in förvånansvärt mycket av den svenska nationalbibliografin. I dag saknas främst perioderna 1400-1700, 1830-1865 och 1956-75. Av den utländska litteraturen har man fått med det mesta av det som köpts in under 1900-talet.
Nyutkommen utländsk litteratur läggs kontinuerligt in i Libris i samarbete med bl a British Library, Deutsche Bibliothek och Library of Congress. Dessutom ingår specialdatabaserna Kvinnsam, med kvinnovetenskaplig litteratur från 1983 och framåt, samt Book Data, en referensdatabas med engelskspråkig forskningslitteratur från mer än tusen förlag, med referat av innehållet. Även en del planerad utgivning finns med i Libris. Dels bidrar Seelig med information från svenska förlag, dels finns sådana poster i Book Data.
Libris är en rik källa för framställning av olika tryckta produkter. KB producerar t ex förutom Svensk bokförteckning och Svensk bokkatalog också Svensk periodicaförteckning, Svensk musikförteckning och Suecana extranea (förteckning över utländsk litteratur med svensk anknytning). Riksdagsbiblioteket ger ut en förteckning över statliga publikationer.
Hur når man då Libris? Man kan söka i databasen från 600 olika bibliotek i landet, men man kan även som t ex privatforskare abonnera på den uppringda databastjänsten. 1993 utkom också en version på CD-ROM-skiva, men den innehöll endast de svenska forskningsbibliotekens förvärv av utländsk litteratur mellan 1980 och 1993.
Även svenska förvärv 1986-1994 finns nu med på årets CD-utgåva. Inte ens en CD-ROM-skiva har dock plats för hur mycket som helst, så det utländska materialet har fått maka på sig. Nu finns här bara förvärv gjorda sedan 1987. Totala antalet poster är dock detsamma som förut, cirka 600 000. Skivan kostar 3 500 kronor exklusive moms.
Skivan kan användas med såväl DOS, Windows som Macintosh. Det s k gränssnittet, dvs hur databasen ser ut på skärmen med sökfält och knappar att klicka på, är lättanvänt, åtminstone i den Mac-version jag prövat. Man kan söka på titel, upphovsman, ämnesord, utgivningsår, olika klassifikationssystem, t ex Deweys decimalsystem eller Library of Congress Class Number, vidare kan man söka på språk, förlag och förlagsort, utgivningsland, bibliotek, typ av publikation (periodica, avhandlingar etc) samt på ISBN- eller ISSN-nummer.
Jag gjorde ett par provsökningar både på CD:n och i den uppringda onlinedatabasen. Söker man på folkmedicin i fältet ämnesord på CD:n, får man 134 träffar (svensk och utländsk litteratur). Söker man med samma ord i fältet fritext, då all text i posterna genomsöks, får man ytterligare en titel, som visar sig ha fått ämnesrubriceringen växter vedartade. I onlineversionen av Libris får man 319 träffar på folkmedicin med ämnesordssökning och 327 med fritextsökning.
Söker man på Karl Kraus i ämnesordsfältet på CD:n, får man noll träffar i den svenska katalogen, 9 i den utländska. Fritextsökning på Kraus ger 1 träff i den svenska. Denna gång fann jag även Res Publicas specialnummer om Kraus från 1993. I den utländska katalogen blev det ytterligare 27 träffar med fritextsökning. Söker man på Kraus i onlineversionen av Libris, får man sammanlagt 64 poster (svenskt plus utländskt) vid fritextsökning, bl a en bok från 1961 om hans aforismer, som förstås inte finns med på CD:n.
Värt att märka är att CD:n och onlineversionen av Libris inte har riktigt samma ämnesord och klassifikation. Detta kommer att rättas till i nästa version. Det är också så att en liten del av det utländska materialet levereras till KB med ett par års fördröjning, vilket innebär att detta inte kommer med i den tryckta årskatalogen av Svensk bokförteckning (utan först i den kumulerade tioårskatalogen) och inte heller i årsutgåvorna av CD-Libris.
Sökprogrammet på CD:n tillåter tyvärr inte att man sparar listan på träffar som ett vanligt ordbehandlingsdokument. Bara sökkriterierna sparas, och nästa gång man öppnar dokumentet gör alltså programmet om sökningen och presenterar listan igen. Däremot kan man spara texten i en individuell post med alla bibliografiska data intakta i en vanlig textfil.
Min Mac-version av CD-Libris är något instabil; vid vissa manövrer låser sig programmet och man får starta om. Svenska tecken visas inte heller alltid riktigt på skärmen. I huvudsak är det dock mycket angenämt att ha all denna referens till hands på skrivbordet. Men man vill gärna nå bortom 1986. T o m om man forskar i så skenbart moderna saker som informationsteknologi, finns det ju anledning att gå längre tillbaka. Så personligen använder jag nog hellre onlinetjänsten. Den är något svårare att söka i, men i april skall Libris lansera ett enklare gränssnitt, med aningen begränsade finesser.
Online har man tillgång till hela Libris, inklusive Book Data och den s k Luckan, som inte längre är någon lucka, utan 40 000 poster med svensk litteratur 1700-1829. I Luckan finns särskilt intressanta sökmöjligheter - man kan t ex få fram listor över böcker från ett visst tryckeri eller över sådana som tryckts i frakturstil.
När det gäller de verkliga luckor som återstår i Libris, räknar man med att fylla perioden 1956-1975 till år 1997, då KB:s nu pågående ombyggnad är klar, och övriga perioder skall vara införda till år 2000. Redan nu är dock Libris ett oerhört kraftfullt informationssystem, som i framtiden kommer att byggas ut med flera databaser. Den uppringda tjänsten kommer också att utvecklas bl a över Internet.
1862, när den egentliga katalogiseringen av KB:s bestånd tog fart, fanns det ungefär 132 000 band på hyllorna. I dag är antalet volymer nära 3 miljoner. Även utgåvor på CD-ROM och disketter tas numera med i Libris. Vem vet, kanske kommer pliktleveranserna så småningom att omfatta även andra, mera nebulösa medier, t ex e-post och onlinepublikationer.
De så upphaussade informationsmotorvägarna är ett tämligen moget system, sett som telekommunikationsstruktur, men som informationssystem når de strängt taget knappt upp till bokbussnivå. Vägvisarnas kunskaper kommer därför att bli viktigare än någonsin tidigare.
KARL-ERIK TALLMO