Svenska Macpressen nr 7, 18/8 1992

Född: en dataspråkspalt

När vi nu startar en språkspalt i Svenska Macpressen finns det förstås ett stort och självklart ämnesområde - desktop publishing. Resultatet av DTP-revolutionen är ju att människor som tidigare inte behövt befatta sig med språkliga eller typografiska problem nu måste göra det, samtidigt som de grupper som traditionellt stått för kunskaperna inom detta fält ofta lämnas utanför produktionsprocessen.

Men språk och data gäller också saker som dataterminologi och programöversättning samt datajargong och facktermer i texter som vänder sig till en bredare, inte så initierad läsekrets.

I den allra vidaste bemärkelsen gäller det den datoriserade ordbehandlingen över huvud - hur den inverkar på vårt sätt att tänka och strukturera skrivandet. Påverkas en text rent stilistiskt av att den tar form just på en datorskärm - med de speciella möjligheter att klippa och klistra som datorn erbjuder?

Tillgången till databaser och CD-ROM håller eventuellt på att ge oss ett nytt sätt att läsa, ett hektiskt skumläsande, besläktat med hur man ser på TV när man har många kanaler och fjärrkontroll, s.k. zapping. Om läsandet förändras, lär vi snart också få ett nytt sätt att skriva.

Detta är dock subtiliteter som forskarna får syssla med. I den här spalten skall mera handfasta spörsmål behandlas. Jag kommer att ta upp exempel jag ser dagligen i olika tidningar, men det är också meningen att Macpressens läsare skall kunna skicka in frågor om konkreta problem.

Det kan gälla ren grammatik - hur en viss preposition används tillsammans med andra ord eller hur ett ord böjs.

Det kan gälla utpräglade teckenfrågor, och i det sammanhanget är det ofta ofrånkomligt att det språkliga tangerar det typografiska. Om man behandlar olika typer av tankstreck eller mellanrum i t.ex. flerordiga förkortningar vore det ju dumt att i en sådan här spalt inte också passa på tillfället att tala om exakt vilka och hur stora tecknen eller mellanrummen bör vara.

Men det kan också gälla fackteminologi. Nya ord behövs nästan varje dag i den här branschen. Skall man använda det engelska fackuttrycket eller försöka hitta på en svensk motsvarighet? Vid översättning av kommandon i program uppstår en annan typ av svårigheter. Ordet/orden skall helst vara otvetydiga, och de bör - för konsekvensens och gränssnittets och ytterst användarens skull - ansluta sig till Apples terminologi.

"Språket vid datorn" är kanske ett aningen tråkigt namn på en kolumn, men det täcker rätt väl vad det skall handla om. Ett tag föresvävade mig namnet "Ankor, grodor och möss". Och kanske kommer tidningsankor och helt säkert stilgrodor att tas upp här, men det vore synd att alltför mycket poängtera språkvårdens felfinnande sida. Alla gör vi nämligen fel. Hur mycket man än kan och hur många gånger man än läst igenom ett manus, har man nästan alltid missat någon liten detalj, som kunde ha korrigerats eller åtminstone förbättrats.

Det viktiga här är ambitionen att skriva god svenska, ambitionen att trots en snabbt annalkande deadline ta sig tid att slå upp ett ord man är osäker på.

När tidsnöden är extrem måste man dock först och främst koncentrera sig på att kontrollera alla fakta (faktainnehållet är trots allt viktigare än ett och annat språkfel).

Därefter bör man låta någon utomstående läsa texten. En person som inte tidigare sett artikeln kan bäst avgöra om något är tvetydigt formulerat eller kan missuppfattas. (Just detta är i hög grad en språklig fråga, som bl.a. berör adverbialens placering i satserna.) Sedan kan man bara hoppas att tiden även tillåter en granskning av de språkfel som kanske inte förändrar artikelns innehåll men väl läsarnas uppfattning om tidningens skribenter.

Till syvende og sidst torde nämligen de flesta publicister upptäcka att också till synes mindre viktiga fel, när de dyker upp i nummer efter nummer, leder till ett allmänt minskat förtroende för publikationen. Och tänk om det gäller en bruksanvisning eller någon form av teknisk dokumentation. Om en sådan broschyr är full av korrekturfel och besynnerliga stavningar, kan man då verkligen lita på kärninnehållet - sifferuppgifter och tekniska data?