Svenska Dagbladet 17/8, 2004
Ska någon annan få berika sig på ditt arbete?
Jag kan hålla med Jonas Öberg (SvD 11/8) om att vissa upphovsrättsliga intressen tar dagens teknikskifte till ursäkt för att utsträcka skyddet in absurdum. Men man måste ju inte avtala bort sina rättigheter till företag eller organisationer. Och jag tror inte på det där att ett verk behöver skydd i bara några få år - eller inte alls.
Ett problem som nästan aldrig berörs när detta diskuteras är vad som händer med författare eller konstnärer som arbetat med något i kanske 10-20 år och investerat miljoner under denna tid i egna resor, litteratur etc, som njugga stipendienämnder aldrig velat ge dem ett nickel för. Kanske tar det ytterligare 10-20 år efter publiceringen innan ett verk slår igenom publikt. När sådana upphovsmän äntligen kan få tillbaka en smula av det de investerat - ska då någon annan kunna berika sig på deras arbete?
Men minst lika viktig som den ekonomiska aspekten är den ideella upphovsrätten som har att göra med verkets integritet etc.
För att den intellektuella utvecklingen i samhället ska fungera måste man ha möjlighet att veta vem som sagt vad och att det återges korrekt, annars kommer fakta - och kunskap - sakta att urarta, ungefär som när man leker viskleken.
Även radikala människor som säger att de generöst skänker sina texter till världen och inte bryr sig om hur de används, brukar bli ganska uppbragta om deras texter dyker upp i förvrängd form men fortfarande har deras namn under. Detta är också en upphovsrättsfråga.
Det är inte upphovsrätten som idé det är fel på, lika lite som det är fel på äganderätten. Allt beror på hur de används.
Karl-Erik Tallmo
författare, upphovsman
|