Computer Sweden nr 20, 21/2 2003

Den första e-boken kom redan 1970

Min diskettroman "Iakttagarens förmåga att ingripa" från 1992 var inte den första e-boken i Sverige, skriver Karl-Erik Tallmo.

Romanen var bara den första elektroniska romanen. Som sådan var den dessutom inte bara en överföring till ett nytt medium, som en talbok eller som amerikanska Voyagers Expanded books. Min roman innehåller små programsnuttar som manipulerar texten medan man läser den.

Tidiga kandidater till att vara den första svenska e-boken är nog Jörgen Westerståhls "Gruvstrejkens behandling i radio och TV" från 1970, utgiven av Göteborgs universitet. 1987 kom "Förteckning över författningar rörande Gotland 1276-1900" av Ingvar Engeström, utgivet på floppydisk av Argus i Visby.

1989 kom min egen e-bok "Skriv rätt", med svenska skrivregler (då i Mac/Hypercardversion, numera ingår den i Wordfinders serie av lexikon). 1990 kom en del CD-ROM-skivor ut, t.ex. Esseltes "Engelsk-svensk, svensk-engelsk ordbok" och Stora Focus version 1. Verbum gav 1991 ut Nya testamentet på diskett.

Om e-boken ska kunna slå igenom ordentligt, t.ex. som instrument inom undervisning, forskning osv, så tror jag ett par viktiga punkter måste uppfyllas:

1. Det behövs en beständig produkt. Ingen vill köpa dyra uppslagsverk som efter fem år inte går att läsa därför att program och drivrutiner inte längre uppdateras för det senaste operativsystemet. Där är ju pappersboken betydligt säkrare: även om sidorna kanske bleknar, så bleknar texten inte bort helt.

Här bör man inte heller belasta tillgängligheten med fiffiga kopieringsskydd eller begränsningar av läsningen till ett visst antal gånger etc.

2. Ett universellt annoteringsformat för e-texter måste skapas, så att man med samma standard kan göra anteckningar i pdf-filer, på webbsidor, i Word-dokument etc. Globala sökningar ska också kunna göras i dessa anteckningar. Kanske ska man också kunna söka i andras anteckningar till samma bok. Helst bör förstås också formatet för själva huvudtexten bli enhetligt.

Kanske kunde förlagen sälja en råtext med märkkoder som sedan kan tolkas olika avancerat av olika läsapparater/läsprogram beroende på vad man har för behov, från enkel nöjesläsning till forskning med avancerade konkordanser och textanalysverktyg. Råtextidén skulle också kunna lösa en del av beständighetsproblemet.

Karl-Erik Tallmo

(Not: Denna korta artikel var egentligen en rättelse till en artikel införd i CS nr 5, 7/1 2003, "Ryktet om e-bokens död överdrivet", där min bok angavs vara den första svenska e-boken. CS-red. satte en kanske lite väl tvärsäker rubrik till min notis. Före stycke 2 hade jag ursprungligen också skrivit följande: "Vad som var Sveriges första e-bok är inte lätt att säga. Hur ska man definiera e-bok? Är det en datorbaserad text av viss längd, t.ex. längre än en artikel eller en novell? Måste den finnas i fysisk gestalt som kan köpas och säljas i handeln? Måste den vara utgiven enbart elektroniskt eller får det finnas en parallell tryckt upplaga?")